Musikterapins historia i Sverige

Preludium 1940-1960  

Musik och andra konstarter började vid mitten av 1940-talet användas som terapeutisk resurs på vårdinstitutioner i Sverige. Musik sågs som ett aktiverande inslag i vårdmiljön, dels för sinnesstimulans och kommunikation, dels för att musik upplevdes ha en läkande bärkraft i sig själv. Enskilda föregångare utvecklade terapeutiska arbetsformer med musiklyssning och sång och introducerade dessa inom psykiatrisk vård med mål att lindra psykisk ohälsa och ge kraft för återhämtning. 

Ett socialpsykologiskt tänkesätt om musik som specialpedagogisk resurs i arbete med skolbarn och ungdomar växte fram inom specialskolor och behandlingshem. Musicerande som medskapande och strukturerad aktivitet kunde på ett lekfullt och känsligt sätt främja barns och ungdomars psykiska och sociala utveckling. Inom båda dessa områden kunde man skönja ett undersökande perspektiv på musik som kommunikativ aktivitet och för läkande processer och välmående. 

Ett internationellt inspel 1967  

1967 besökte musikterapeuterna Paul Nordoff (1909-1977) och Clive Robbins ( 1927-2011) Slagsta skolhem utanför Stockholm, en skola  för barn med psykisk utvecklingsstörning. Där var vid den tiden också specialpedagogisk utbildning förlagd. Nordoff och Robbins mötte under tre dagar barnen med musikskapande och gav kurs om musikterapi för speciallärarna. Detta besök fick avgörande betydelse för musikterapins etablering i Sverige för barn med svåra funktionshinder. 

1970 -talets pionjäranda  

Under 1970-talet genomfördes  i Sverige ett flertal reformer för samhällets välfärd. Utbildning  eller forskning om musikterapi fanns dock ännu inte i Sverige. Omsorgslagen reglerade från 1968 samhällets ansvar för omsorg, habilitering och utbildning för personer med funktionshinder.1974 års statliga kulturproposition innehöll riktlinjer för kulturlivets demokratisering och där framhölls särskilt lyhördhet för att med kulturaktiviteter nå eftersatta grupper. Musiker, bildkonstnärer och skådespelare fick uppdrag med psykosocial inriktning inom vårdhem, behandlingsinstitutioner och terapiskolor. De stora vårdinstitutionerna fanns fortfarande kvar men skulle successivt avvecklas. Lekterapi för barn på sjukhus etablerades. ”Sjung med ditt nyfödda barn”  uppmuntrande professor John Lind föräldrarna på Karolinska sjukhusets barnklinik. Ännu fanns i Sverige inga formellt utbildade musikterapeuter. Det rådde dock för samhällets välfärd ett expansivt utbildningsklimat under 1970-talet. I den tidsandan bildades 1974 Svenska förbundet för musikterapi (numera benämnt Förbundet för musikterapi i Sverige) vilket möjliggjorde utvecklingsprojekt med musikterapi.Utbildningsradion (UR) gav 1982 ut boken  Musik är utveckling Om musikens roll i specialpedagogik och terapi ( Mona Hallin1982) Där beskrivs utförligt de verksamheter med musikterapeutisk inriktning som under 1970-talet växte fram på olika håll i Sverige. Till boken hör också två radioprogram och filmer. Ett viktigt tidsdokument.  

I Göteborg skapades ett nätverk av musikpedagoger som arbetade inom träningsskola, särskola och omsorg. Musikläraren Anci Sandell avställdes som musikkonsulent inom särskolan.På Sätters vårdhem utanför Karlstad, ett stort vårdhem för vuxna med,det som då benämndes psykisk utvecklingsstörning, kontrakterades två musiker för utvecklingsarbete med musikterapeutisk inriktning. Efter att landstingets politiker inbjudits att delta i musiken inrättade landstinget  snabbt fasta tjänster som musikterapeut. I Västerås var tonsättaren Werner Wolf Glaser (1913-2006) rektor för kommunala musikskolan. Han hade ett starkt pedagogiskt intresse och kunskap om musikterapi inom europeisk tradition. Han stimulerade skolans pedagoger att fördjupa sig i musikterapi. Musikpedagogen Stina Järvå fick besöka både utbildningen i Wien och den danska musikterapeuten Frode Bavnhild. Hon utgav tillsammans med specialpedagoger ett instruktivt handledningsmaterial för träningsskolan. På Folke Bernadottehemmet i Uppsala utvecklade musikläraren Lasse Hjelm (1924-2010) en ”neuromuskulär” metod, Funktionsinriktad musikterapi (FMT) och startade 1985 ett eget utbildningsinstitut. 

 På Mockasinens träningsskola i Stockholm ledde sångerskan och specialpedagogen Britt-Marie Adolfson (1918-2007) under många år ett banbrytande utvecklingsprojekt med musikterapi för barn med omfattande funktionsnedsättningar. I boken Orden brukar komma när man sjunger (1990) beskrev hon sitt arbetssätt med musikterapi.  

Urban Yman (1939-2021) musikpedagog på Stockholms kommunala musikskola hade inom sin tjänst under femton år uppdrag med musikterapeutisk inriktning inom barn.och ungdomspsykiatriska kliniken vid Långbro sjukhus. 

1980-tal Utbildning växer fram  

Kurt Lindgren (1937-1989) lektor på Musikhögskolan i Stockholm inbjöd 1979 till två dagars seminarium för att diskutera framtida svensk utbildning i musikterapi. Deltog gjorde forskare inom psykologi, pedagogik, musikvetenskap och medicin samt representanter för övriga musikhögskolor, myndigheter och Svenska förbundet för musikterapi. Utbildningsmiljön ville stimulera bred akademisk och konstnärlig samverkan och nära kontakt med den vidareutbildning i musikterapi som påbörjats 1978 i Oslo. Hösten 1981 startar Musikhögskolan i Stockholm den första svenska högskolekursen i musikterapi och fick 70 sökande till tolv platser. Kurserna utvärderades och utvecklades successivt under en period av åtta år Det fanns vid den här tiden inom många landsting och kommuner särskilda tjänster som musikkonsulent för specialskolor och vårdhem och ett uttalat behov från dessa institutioner att få tillgång till musikterapi. Behovet av en svensk utbildning till musikterapeut växte fram i en tid av socialpolitisk debatt. 

Initiativ till samverkan tas nu också från flera medicinska vårdområden. Karolinska sjukhusets barnhabilitering initierar projektet Musik i samspel på barnsjukhus (Socialstyrelsen rapport 1983:7) Landstinget i Stockholm efterfrågade musikterapi inom geriatrisk vård och musikterapeuterna Sten Bunne och Ingrid Hammarlund projektanställdes för dessa uppdrag vid Jakobsbergs och Haninge sjukhus ( tidskriften Musikterapi 1988/3 )  

Musikterapeuten Erland Zetterqvist var anställd inom landstinget i Dalarna och utvecklade musikterapi i grupp för personer med afasi. 

En konferens med titeln Konstlek i läkekonst genomfördes i januari 1987 på Kulturhuset i Stockholm med presentation av behandlingsprojektet Konstpsykoterapi vid långvariga psykosomatiska sjukdomstillstånd (Theorell 1998). Psykiatriska kliniken vid Löwenströmska sjukhuset utanför Stockholm, anställer 1986 musikterapeuten Margareta Wärja och inbjöd 1987 och 1988 till tre Symposier om musikpsykoterapi.  Vid dessa symposier medverkade internationella föreläsare, Isabelle Frohne och  Frances Goldberg samt de svenska musikterapeuter som nu var knutna till musikhögskolans kurser. Tio musikterapeuter gav workshops. Dessa symposier var välbesökta och fick stor betydelse för spridning av kunskapen om musikterapi inom det medicinska och psykologiska området. Ett treårigt forsknings- och utvecklingsprojektet påbörjades vid Enheten för konstnärliga terapier på Löwenströmska 

Beckomberga psykiatriska klinik i Bromma erbjöd praktikplats och projektanställde därefter musikterapeuten Sören Oscarsson. Radiumhemmets psykosociala enhet och Onkologiskt rehabiliteringscentrum vid Karolinska sjuhuset erbjöd praktikplats och anställde 1988 musikterapeuten Anne Olofsson.  

1990-talet  Ett livaktigt decennium. Utbildning konsolideras och musikterapi implementeras på bred front 

I budgetpropositionen 1986 tilldelade regeringen Musikhögskolan i Stockholm (numera KMH)medel för utveckling av forskarutbildning i musikpedagogik och föreslog samtidigt lärosätet att utveckla en påbyggnadsutbildning i musikterapi med behörighetskraven högskoleutbildning på grundläggande nivå inom musikområdet och arbetserfarenhet inom utbildning, socialt arbete, omsorg, psykiatri eller rehabilitering. För utbildningen rekommenderades samma studieform som specialpedagoger och psykoterapeuter utbildas och examineras i Sverige, treårigt påbyggnadsprogram med 50% studietakt inom ett kunskapsområde som bygger vidare på grundutbildningen för att utveckla både akademisk och yrkeskompetens. Påbyggnadsutbildningen i musikterapi skulle  vila på konstnärlig och vetenskaplig grund och examineras genom akademisk uppsats på C-nivå /kandidat/ Läsåret 1990. startar utbildningen i den formen på Musikhögskolan i Stockholm. De tolv som antogs till utbildningen hade efter sin grundutbildning i musik arbetserfarenheter med musik inom psykiatriska kliniker, ungdomshem, terapiskolor, kommunala musikskolor med uppdrag inom särskola och habilitering sjukhusskolor och behandlingshem. Antagningsprovet utformades på samma sätt som på utbildningen i Oslo.  

Utbildningen på KMH utvecklades snabbt och fick gott stöd av rektor, som anslog medel till lärargruppen att göra studieresor och besöka utbildningar i USA, Norge, Danmark, England,Tyskland  och Österrike.  

Utbildningskonferens 1993 på Kungliga Musikaliska akademien (KMA) 

Vilka erfarenheter och kompetenser finns nu i Sverige att samordna? Hur ser kursplaner och lärarresurser ut? Vilka internationella utblickar är intressanta? Vad är en rimlig svensk utbildningsstrategi?  

Kungliga musikaliska akademien (KMA) anordnar hösten 1993 en konferens om utbildning i musikterapi i Sverige. Svensk musikterapi ljuder vid den tiden av många klanger och metoder. På Musikhögskolan i Stockholm studerade nu den tredje kullen med tolv studenter den treåriga påbyggnadsutbildningen 90 hp. Fristående grundläggande kurser i musikterapi om 15+15 hp  gavs på landets övriga musikhögskolor. Sjöviks folkhögskola gav en treårig grundutbildning i musikterapi med inriktning på social och kulturell aktivering inom omsorg, skola och vård. Den sammanlänkades så småningom till Högskolan i Dalarna för att kunna ge högskoleexamen. Vid det privata Musikterapiinstitutet i Uppsala samt även vid Ingesunds musikhögskola genomfördes utbildning i FMT-metoden. Musikpsykoterapimetoden Guided Imagery and Music (G I M ) introducerades i Sverige av Margareta Wärja och utbildning gavs vid Expressive Arts AB i Stockholm.  

Kungliga Musikaliska akademien (KMA) menade under  konferensen att landets musikhögskolor borde kunna samordna utbildningarna och att en treårig påbyggnadsutbildning i musikterapi skulle ges på två eller tre musikhögskolor i samma akademiska form och nivå men med möjlighet till profilering. Musikterapeuter utbildas i Europa vanligtvis genom akademisk påbyggnadsutbildning på masternivå där musikalisk, terapeutisk, metodisk och vetenskaplig kunskap integreras.  

Men ett kunskapsområdes möjligheter gäller inte enbart utveckling av metod, teori, utbildning och forskning utan är även beroende av förändringar i regelverk och styrdokument. Inför Bolognaprocessens genomförande av ny studieordning i Sverige gav Kungliga Musikhögskolan (KMH) från 2002 möjlighet till vidare studier på magisternivå, vilket gav vetenskaplig fördjupning och behörighet att söka vidare till forskarstudier. Den teoretiska referensram, metodiska inriktning och utbildningsform  man väljer för en utbildning i musikterapi kan sägas visa vägen för i vilka sammanhang och med vilken inriktning kunskapen kan praktiseras. Dessutom har utbildningens placering i landet visat sig ha betydelse för hur musikterapi efterfrågas och förankras i olika kommuner och landsting. Stockholms läns landsting lät 1995 utreda utbud och utbildningsbehov av olika psykoterapiformer (HSN 1995). Där konstateras att det är väsentligt att utbildningsmässigt stödja tillgången av ett brett spektrum av terapiformer. ”Förutsättningarna för en mellanmänsklig interaktion är grunden i meningsfull terapi. Konstnärliga specialmetoder bör prioriteras där en psykoterapeutisk bearbetning är önskvärd men man av olika skäl har svårigheter att nå ett fruktbart samarbete genom enbart samtalsrelationen”. 

Bred samverkan mellan de olika konstnärliga terapiformerna genom teoriseminarier, gemensamma fortbildningskurser och politiska satsningar bidrog till att göra de konstnärliga terapierna kända och förankrade i Stockholmsområdet. Musikterapin stärkte snabbt sin position genom skapandet av ett nordiskt nätverk för planering av en gemensam nordisk forskarutbildning  i Aalborg i Danmark.(1993-1996) 

Genom en politisk satsning med ett tvärvetenskapligt forskningsprogram 1994 -1999 inom Stockholms län landsting, Kultur i vården Vården som kultur, skapades forskningsmöjligheter om musikterapi inom två vårdområden, behandling vid långvariga psykosomatiska symptom och musikterapi som utrednings-och behandlingsmöjlighet inom Rehabiliteringmedicin vid traumatisk hjärnskada. Med bakgrund i forskningsresultatet utlystes och tillsattes en tjänst som musikterapeut inom rehabiliteringsmedicin vid Huddinge sjukhus. Sjukhuskyrkan vid Karolinska sjukhuset utlyste, med stöd av stiftets forskningsmedel, en tjänst som musikterapeut för utvecklingsarbete av musikterapi inom Astrid Lindgrens barnsjukhus. Efter utvärdering, nya fondmedel och samordnad implementering med lekterapin permanentades musikterapin inom barnsjukhuset. 

Omsorgsnämnden i Stockholms läns landsting införde, med stöd av LSS-lagen musikterapi som komplement till övrig habilitering och uppdragsanställde 18 utbildade musikterapeuter. Vid Omsorgsnämndens nystartade länscenter för utredning och psykoterapi för barn och vuxna med funktionsnedsättning implementerades musikterapi och bildterapi som komplementär resurs. I samband med lagändringen 1997 då all behandling lades under Hälso-och sjukvårdslagen (HSL) upphörde uppdragen och en utredning och utvärdering av musikterapi genomfördes (Omsorgsnämnden rapportserie 1998/06). Utredningens rekommendation blev att inrätta en eller två tjänster som musikterapeut för att inom habiliteringens team kunna informera om, utreda och tillämpa musikterapi i  samordning med övriga omsorgsinsatser. Detta förverkligades inte  av ekonomiska skäl.   

2000-2010  Nu tar vi två nya steg i det musikterapeutiska kunskapsbygget. 

KMH hade hittills utbildat omkring 150  musikterapeuter.  Nu behövdes utbildning på avancerad nivå, en kurs i vetenskapsteori och metod och ett examensarbete för magisterexamen. Ett års påbyggnad till den treåriga utbildningen. Ett tjugotal musikterapeuter byggde på sin utbildning.  

Efter 2010 kom nya bestämmelser och den utbildningsstrukturen ansågs för lång för att uppnå magisterexamen. Då beslutades att under en övergångsfas på ett par år låta antagna studenter slutföra sin utbildning och samtidigt få utbildningsprogrammet kvalitetsgranskat av UKÄ och med ledning av det resultatet utarbeta ett Masterprogram.   

2010 – 2020 har sexton KMH-utbildade musikterapeuter genomgått forskarutbildning inom olika lärosäten 

Musikterapi är i Sverige ett litet utbildningsområde men ett mångsidigt och rikt kunskapsområde.  

Vi som länge har varit verksamma inom området har erfarit hur ekonomi, vårdens omorganisation  akademiska utbildningsstrukturer och politiska beslut kan innebära både möjligheter och utmaningar. Kunniga och uppfinningsrika musikterapeuter, internationellt och nationellt nätverksbyggande och forskningssamverkan är centralt för implementering av musikterapi.  

Det gäller att inse läget, förstå vad som krävs och göra en handlingsplan.  

Ett bra sätt att förstå musikterapins svenska historia är att gå till skriftliga källor, den litteratur som utgivits och de akademiska uppsatser och avhandlingar som kan nås digitalt via DIVA 

Litterarurförslag: 

Hallin Mona (1982) Musik är utveckling Om musikens roll i specialpedagogik och terapi  

Stockholm; Utbildningsradion UR  

Grönlund,E., Alm A., Hammarlund I. (1999) Konstnärliga terapier Bild, dans och musik i den läkande processen Stockholm: Natur och Kultur 

Sandell,A. Hammarlund I. Kuuse A. Johnels L. ( 2017) Möten Musik Mångfald Perspektiv på musikterapi Stockholm FMS  

Svensk musikterapi har genom Förbundet för musikterapi (FMS) i samverkan med utbildningen på KMH sedan 1994 ansvarat för tre Nordiska konferenser. 

1994 på Nordiska akademin i Kungälv Rapport Nordisk samklang nr 1 i KMHs skriftserie om musikterapi 

2006 på KMH  Nordic Sound / Book of abstracts 

2018 på KMH och Rönneberga kursgård, Lidingö  Body and Soul Mind and Heart / Book of abstracts 

Lite Utbildningshistoria  

Första tjänsten som lektor i musikterapi utlystes av KMH 1994. 

En adjunktstjänst i musikterapi utlystes av KMH 2004 

På KMH utbildas fortfarande musikterapeuter.  

Utbildning i GIM-metoden görs av Expressive Arts AB.  

Utbildning i FMT Funktionsinriktad musikterapi görs inom Eskilstuna folkhögskola. 

Utbildningen på Sjöviks folkhögskola lades ner 2005. 

September 2022 / Ingrid Hammarlund